om vi faller, låt mig falla först
hejhej cirka två veckors gammal bild. Har icke sådär rött hår nu, ska färga igen lagom till jul.
Det går ganska bra. Med listan och med plugg och med jobb. I två dagar nu har jag stigit upp klockan 7 och kommit hem igen runt 17.30. Jag ska klara det här. Jag ska på fredag vara nöjd med mitt presterande. Jag har strukit flera grejen på listan. Jag har även ätit upp min potatis. Åt för mycket nu ikväll. Så mätt att jag har ont i magen.
Att det är tisdag och har kunnat prickat av såhär mycket av min to-do-list betyder egentligen att jag skulle kunna få tid att träna imorgon. Om jag tränar på morgonen. Om jag orkar en morgonträning det vill säga.
Ska göra en till sak ikväll och sedan ska jag sitta och fortsätta böla som en tok till den här bloggen. Jag börjde med första inlägget och läser mig nu uppåt. Gråter ju sällan till texter men va fasen vad den här sätter sig i hjärtat mitt. Jag kan ju inte sätta mig in i den där smärtan som hon beskriver att hon har. Herregud. "Om vi faller, så låt mig falla först". Läskigt det där. Med kärlek och sånt.
Kommentarer
Trackback
