/1184

1184 dagar och stopp.
 
Det som jag tycker är det jobbigaste av allt just nu är att kolla på mobilen och att det inte har hänt ett jävla piss. Det gör ont i mig men kan samtidigt också tycka det är... skönt. Skönt på något vis som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Det är bara mycket känslor på en gång och allt är bara en bergochdalbana. Ena stunden tänker jag på mig själv och mår bra och i andra så äter mitt samvete upp mig. 
 
1184 dagar och jag kommer aldrig glömma dom. Idag börjar vi om från 1.
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0